Framställningen av tyget i våra kläder har stor påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt eldas restprodukter från jordbruk upp på många håll i världen. Tänk om det gick att lösa två problem samtidigt?

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Svenska Dagbladet-redaktionens åsikter

Läs mer på Fortum

I dag är polyester det vanligaste materialet i kläder. Det är billigt, tåligt och kan användas till allt från luftiga blusar till tjocka fleecetröjor. Men det är också tufft mot miljön.

– Bland annat för att det tillverkas av olja, inte kan brytas ner av naturen, och släpper ifrån sig mikroplaster, till exempel när vi tvättar våra kläder hemma, säger Päivi Lonka, Senior Manager på Fortum, som arbetar med att ta fram textilier från biomassa.

Ett annat mycket vanligt material är bomull. Men bomullsodlingen kräver mycket vatten, till exempel behövs det flera tusen liter för att tillverka ett par jeans. Den tar också upp viktig mark som i framtiden kommer behövas för att producera mat. Och om bomullen inte är ekologisk går det åt stora mängder giftiga kemikalier, både på bomullsfälten och i fabriken.

En viktig del i arbetet för att göra modeindustrin mer hållbar är därför att hitta alternativ till de tyger som används i dag. Fortum arbetar sedan några år tillbaka med att ta fram cellulosa av biomassa, främst i form av restprodukter från jord- och skogsbruk, som fruktskal, grenar och halm. I många länder eldas jordbruksrester helt enkelt upp, och det orsakar både luftföroreningar och utsläpp av koldioxid.

– Genom att tillverka textilier av biomassan istället kan vi alltså lösa två utmaningar på en gång, säger Päivi Lonka.

Fokuset ligger just nu på tekniker för att bryta ner halm och göra textilfibrer av cellulosan som utvinns. Tyger av cellulosa finns redan i dag, som viskos, modal, och lyocell (som även säljs under namnet Tencel).

Men tillverkningen av viskos kräver mycket energi och giftiga kemikalier, och lyocell dras med liknande problem, även om det är betydligt mer miljövänligt än viskos.

– Vi jobbar för tillfället på två tekniker för att ta fram textilfibrer. Den ena använder knappt några kemikalier alls. Den andra använder lite kemikalier, men främst sådana som inte är giftiga. Och båda processerna kräver mycket lite vatten, säger Päivi Lonka.

Nästa steg är att hitta samarbetspartners som kan omvandla fibrerna till garn, tyg och slutligen textilier. Användningsområdena är många, från olika sorters kläder till hemtextilier, och intresset är stort, både från små och stora företag.

– Det verkar som om alla letar efter nya textilfibrer och material, och konsumenterna är väldigt medvetna om modeindustrins utmaningar, framför allt i länder med hög inkomst och levnadsstandard, säger Päivi Lonka.

Målet är att arbeta med partners som vill ta ansvar genom hela kedjan, från textilfibrer till färdigt plagg.

– Det är ingen poäng att tillverka fibrer på ett miljömässigt hållbart sätt om resten av stegen påverkar miljön negativt, säger Päivi Lonka.

Så hur ska vi konsumenter tänka när det gäller tyget i våra kläder? Päivi Lonka tycker det är bra att försöka välja material som är mer hållbara ur ett miljö- och klimatperspektiv, som lyocell, organisk bomull, eller återvunna material, som återvunnen polyester.

Men hon påpekar också att frågan är komplicerad. För även om ett plagg är gjort av ett material som är relativt snällt mot miljön kan andra delar i tillverkningen vara skadliga, som färgningen eller ytfinishen.

– Sånt är väldigt svårt för en vanlig konsument att hålla koll på, och därför är det så viktigt att företag tar ansvar för hela kedjan när de tillverkar produkter. Men genom att kräva tydligare märkningar, och ta ansvar för vår egen konsumtion, kan vi som konsumenter förändra branschen, säger Päivi Lonka.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Svenska Dagbladet-redaktionens åsikter

Läs mer på Fortum