Ny teknik kan fånga in koldioxiden från industrier och andra utsläppskällor. Nu ska tekniken användas för att göra fjärrvärme med minusutsläpp i Stockholm.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Svenska Dagbladet-redaktionens åsikter

Läs mer på Fortum

För att nå de klimatmål som FN:s klimatpanel IPCC satt upp måste utsläppen av koldioxid minska kraftigt. Det kommer inte räcka med att ersätta oljan, kolet och gasen. En hel del koldioxid måste även fångas in och föras tillbaka ned i berggrunden.

Infångning, återanvändning och lagring av koldioxid finns därför med i IPPC:s scenarier som en av de lösningar som behövs för att bekämpa klimatförändringarna.

– I kombination med alla andra åtgärder ger det oss en chans att klara klimatutmaningarna i tid, säger Per Langer, chef för Fortum City Solutions.

Tekniken för att fånga in och lagra koldioxid är inte ny. Men den behöver fortsätta utvecklas så att den blir billigare att använda. Fortum testar redan en lösning på kraftvärmeverket Klementsrud, Oslo. Där förbränns över 400 000 ton avfall per år och energin används för att producera el, fjärrvärme och kyla.

– Tack vare ett väl utbyggt fjärrvärmenät är kraftvärme mycket effektivt här, säger Per Langer.

Eftersom nästan all koldioxid kan fångas in så kommer anläggningen i Oslo minska utsläppen med motsvarande 60 000 bilar årligen.

I praktiken går det till så att rökgaser från anläggningen fångas in, och koldioxiden skiljs ut. Sedan kyls den ner och utsätts för så högt tryck att den förvandlas till vätska. Därefter transporteras koldioxiden vidare till Nordsjön där den pumpas djupt ned under havsbotten in i den porösa sandstenen.

På dessa djup är trycket så högt att koldioxiden stelnar.

Nu tänker Stockholm Exergi, som ägs  av Fortum och Stockholm stad, använda sig av tekniken för infångning och lagring på en kraftvärmeanläggning som använder biobränslen.

Under hösten, när anläggningen är färdigbyggd, inleds tester vid Värtaverket i Hjorthagen. Där används nästan bara biomassa, främst i form av restprodukter från skogs- och sågverksindustrin.

Beräkningarna visar att Värtaverket skulle kunna fånga in och lagra 800 000 ton koldioxid per år. Och om alla kraftvärmeverk i fjärrvärmesystemet i Stockholm skulle använda tekniken skulle det handla om två miljoner ton per år.

Per Langer förklarar hur det går till: vid förbränning frigörs kolet från biobränslet i form av koldioxid vilken sedan fångas in och lagras. Eftersom det handlar om biobränslen kommer motsvarande mängd kol bindas upp i träet när ny skog växer upp. På så sätt skapas stora minusutsläpp.

– För Stockholms del innebär det att en kolsänka skapas, som motsvarar dubbelt så mycket som koldioxidutsläppen från all stadens biltrafik i dag, säger Per Langer.

Testerna kommer att avslutas i juni 2020. Sedan ska de utvärderas för att se om infångningen av koldioxid kan ske i stor skala, eller om det blir en mindre provanläggning först.

– Vi vet att tekniken fungerar, men vi behöver komma fram till hur vi ska använda den på bästa sätt, och den behöver vidareutvecklas så att kostnaderna går ned, säger Per Langer.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Svenska Dagbladet-redaktionens åsikter

Läs mer på Fortum